Jag har hört att det finns positiva och negativa stunder i livet, och att man måste lära sig att leva med och utan båda. Men hur ska man lära sig att leva med ett liv där det känns som om det enda man får uppleva är negativa saker, nedstämdhet och sorg? Hur kan man lära sig att leva ett liv utan att känna lycka, och utan att känna glädje? Hur lever man ett liv utan att känna att det man gör är bra, och att man känner att cad man än gör så räcker man inte till?
Jag vet att jag inte räcker till. Det finns mycket som jag vill göra, men inte kan. Jag få alltid höra från olika håll att jag duger som jag är, att jag inte behöver ändra på någonting. Men jag håller inte med. Jag vill inte bara duga, jag vill vara bra. Jag vill betyda någonting för alla jag känner, kanske även för främlingar. Men jag vet att dte aldrig kommer att hända. Jag kommer alltid att få sitta här med vetskapen om att jag duger, och inget mer. Jag vill vara bättre, och jag vill inte såra, men jag vet inte hur jag ska göra det. Jag är Guds största misstag, det enda han skäms över. Jag önskar att jag inte vore född, eller i alla fall inte som jag blev. Jag önskar att jag kunde ha blivit någon annan, en människa med ett syfte, en människa med ett liv... Jag önskar att jag var värd mer, och att jag inte vore så misslyckad. Jag önskar att jag såg annourlunda ut, och att jag hade mer mod. Då skulle jag inte sitta här idag. Anledningen till att jag fortfarande lever, är att jag inte kan ta mitt liv, av rädsla för vad som kommer sen. Blir det Dantes Inferno, helvetet, himlen eller bara totalt mörker för mig? Kommer jag att födas igen, eller är jag för evigt borta? Vad kommer att hända med alla de människorna som jag älskar och bryr mig om? Kommer de att leva vidare och få bra liv, eller kommer de att sluta med mig? Jag vet inte vad som kommer hända, men jag känner att jag vill få svaret på vissa frågor. Jag vill inte att mina vänner ska fara illa, men samtidigt vill jag inte finnas själv.
Jag vadle att sätta deras liv och vilja framför mig själv. Jag valde att visa att de betyder mer än vad jag gör. Jag hoppas bara att jag valde rätt...
onsdag 16 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar