The greatest thing you'll ever learn...

...is just to love, and be loved in return.
/Christian, Moulin Rouge
Jag vill så gärna tro det, en jag kan inte. För jag tycker inte helt att det stämmer, även om det är vackert. Det bästa jag har upplevt har inte varit att vara älskad, eller ens att älska. Visst är det fint och fantastiskt, men inte den bästa känslan jag har haft. Det är inte ens i närheten. Den bästa känslan jag har haft, står mellan två olika. Antingen är det när man har skurit upp sina armar, så att man kan känna ångesten rinna ut med blodet. Eller så är det efter att man har tagit så mycket tabletter, att man inte känner någonting alls. That's the greatest thing I'll ever learn... För i min värld, finns det ingenting bättre, än just den känslan, när allt bara rinner ur. När allt bara rinner ur en, när man känner hur alla jobbiga saker försvinner... Det är det bästa

När allting i livet faller i bitar, vem lagar det då?

Jag känner att jag faller från livet igen. Jag vet inte om det är jag eller tabletterna som pratar just nu, det borde vara jag. Jag började ju igår, och så snabbt borde de inte verka.
Jag har ingen ork eller lust att utföra lättare uppgifter, jag har svårt att koncentrera mig på de sakerna som jag påbörjar.
Jag vill inte äta, fast jag känner mig hungrig. Maten smakar inte, och om den smakar så är det inte gott. Jag har svårt att sova, eftersom jag konstant drömmer mardrömmar. Jag vill inte sova, för jag är rädd för att drömma.
Jag kan inte ta hand om mig själv, men jag förväntas kunna ta hand om andra.