The day I learn to fly, I'm never coming down...

Nästan ett år sen jag skrev här sist. Har inte känt att det behövs. Har klarat mig bra, tills nu. Saker ändras, ibland till det bättre och ibland till det sämre. Nu känns det som om allt bara går ner. Det var längesen någonting gick upp.
Känner mig bara allmänt förvirrad, vet inte ens vad jag ska skriva här, men känner att jag måste skriva. Måste bara få ut allting, eller ingenting. Någonting?
Jag tror aldrig att man inser hur olycklig man själv är, förrän man inser hur lycklig någon annan är. Bara för att den har allt man saknar. Jag tror att jag har gjort många misstag på kort tid, och vet inte hur jag ska reparera den skada jag har gjort. Min spontana plan är att bara rymma härifrån, till ett ställe där jag inte behöver tänka på mina problem. Eller till ett ställe där jag kan låtsas att jag inte har några problem alls. Där allt bara är bra.
Jag tror att jag ska åka iväg. Har nog egentligen redan bestämt mig för att jag ska göra det. Frågan är bara när och vart. Har inte riktigt bestämt mig för allt. Hur det ska bli, hur jag ska göra.
Jag vet inte vad jag ska säga. Jag orkar inte. Vill bara lägga mig ner och försvinna för en stund. Kanske för en lång stund, har inte bestämt mig än. Får se hur det blir med den saken.
Jag vet inte vad jag ska göra med någonting. Känner mig ganska miserable för tillfället. Har sett hur lycklig en vän är, och inser hur olycklig jag själv är, men vet inte vad jag ska göra för att bli av med den känslan.